Fallolyckor hos äldre – så minskar du risken

Ett snedsteg på badrumsgolvet, en mattkant i hallen eller en isfläck utanför porten. De flesta fall händer i helt vardagliga situationer, men för den som är äldre kan följderna bli stora. En bruten höft kan betyda lång rehabilitering och oro för att gå ut.

Mycket går att påverka, med träning, en genomgång av läkemedlen och några ändringar hemma.

Hur vanligt är det att äldre faller?

Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, sjukhusinläggningar och akutbesök. Bland personer som är 65 år eller äldre gäller ungefär detta varje år:

• fler än 100 000 faller så illa att de behöver söka vård
• omkring 70 000 behöver läggas in på sjukhus
• runt 2 000 dör till följd av fallet.

Varför ökar risken med åldern?

Ett fall har sällan en enda orsak. Oftast är det flera saker som samverkar:

• Kroppen förändras. Musklerna, balansen och synen blir sämre, och skelettet skörare. Kvinnor får oftare benbrott, eftersom benskörhet är vanligare hos dem.
• Sjukdomar. Till exempel demens, stroke, diabetes och Parkinsons sjukdom kan påverka balansen.
• Läkemedel. Medicin mot oro, sömnbesvär, depression, högt blodtryck och smärta kan göra dig trött, yr eller ostadig.
• Alkohol. Även lite påverkar balansen och reflexerna mer med åren, och alkohol förstärker effekten av till exempel sömnmedel och morfinpreparat.
• Hemmet och vädret. Lösa mattor, sladdar, dålig belysning, hala badrumsgolv och is utomhus.

När du känner dig yr

Yrsel och ostadighet kan ha många orsaker. Lugnande medel, sömnmedel, medicin mot depression och vissa starka smärtstillande kan ge yrsel, och en del läkemedel sänker blodtrycket när du reser dig. Res dig därför långsamt när du har suttit eller legat.

En vanlig form är kristallsjuka, där det snurrar till när du vänder dig i sängen eller lutar huvudet bakåt. Kontakta en vårdcentral om yrseln kommer när du vrider huvudet på vissa sätt. Kommer yrseln plötsligt, tillsammans med till exempel domningar i ena kroppshalvan, svårt att prata eller svårt att gå, kan det vara stroke. Då ska du ringa 112.

Så minskar du risken att falla

Gå igenom läkemedlen

Lugnande och ångestdämpande läkemedel, sömnmedel, starka smärtstillande av morfintyp (även plåster) och en del hjärt- och kärlläkemedel ökar risken att falla. Tar du flera av dem samtidigt ökar risken ytterligare. Med åren stannar läkemedel dessutom kvar längre i kroppen, så samma dos kan påverka mer än förr. För vissa sömnmedel varnar produktinformationen särskilt för fall hos äldre som går upp på natten.

Är du 75 år eller äldre och har minst fem ordinerade läkemedel ska vården erbjuda dig en läkemedelsgenomgång. Du kan också be om en själv. Ändra aldrig dosen på egen hand, och be om en uppdaterad läkemedelslista vid varje besök.

Träna balans och styrka

Balans- och styrketräning är det som minskar fallrisken mest, och det ger effekt även högt upp i åldrarna. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att du som är 65 år eller äldre gör balansövningar tre gånger i veckan, styrketränar minst två gånger i veckan och rör dig 150–300 minuter i veckan, till exempel genom promenader. Tio förslag att göra vid diskbänken finns i guiden om balansövningar för äldre.

Ät bra och tänk på alkoholen

Musklerna behöver både träning och mat. Äldre behöver mer protein än yngre, så försök få med ägg, fisk, mejeriprodukter, kött eller baljväxter i varje måltid. Går du ner i vikt utan att försöka, kontakta läkaren, eftersom du då också tappar muskler. Är du över 75 år rekommenderas ett tillskott på 20 mikrogram D-vitamin per dag, eftersom huden bildar mindre D-vitamin med åren. Var försiktig med alkohol.

Gör hemmet säkrare

Gå igenom bostaden rum för rum:

• Ta bort lösa mattor, eller sätt halkskydd under dem.
• Ta bort sladdar och annat som ligger på golvet där du går.
• Ordna bra belysning och ha en nattlampa på vägen till toaletten.
• Lägg en halkfri matta i badkaret, i duschen och där du kliver ut.
• Sätt upp handtag i badrummet där du behöver stöd, och lägg halkskydd i trappor.
• Ställ en stol i hallen, så att du kan sitta när du tar på dig skorna.
• Ha mobilen och det du använder ofta nära till hands, så att du slipper klättra eller sträcka dig.
• Ta hjälp med fönsterputs, glödlampor och gardiner, till exempel av kommunens fixartjänst om den finns där du bor.
• Låt kontrollera syn och hörsel en gång om året.

Handtag, förhöjd toalettstol och andra anpassningar kan du få hjälp med via kommunens arbetsterapeut eller biståndshandläggare.

Ute när det är halt

Använd skor som sitter ordentligt på foten och broddar när det är halt. Broddar finns bland annat på apotek och i skoaffärer. Går du med stavar kan du sätta ispiggar på dem på vintern. Välj en annan väg om den vanliga är isig.

Frågor att ställa i vården

Ta med alla dina läkemedel, även receptfria, till läkaren eller apoteket. Det här kan du fråga:

• Kan någon av medicinerna, ensam eller tillsammans med andra, göra dig ostadig?
• Behövs alla läkemedel fortfarande, och hur länge ska de tas?
• Finns det något annat läkemedel, eller en annan behandling, som passar bättre?
• Behöver doserna ändras om du har gått ner i vikt?
• Är det dags för en läkemedelsgenomgång?

Du är inte besvärlig när du frågar. Anteckna gärna om du blir yr efter en ny medicin.

Om du har ramlat

Ta det lugnt och känn efter om du har gjort dig illa. Kan du inte resa dig, ring 112 eller använd trygghetslarmet om du har ett. Annars kan du ta dig upp så här:

1. Vänd dig på sidan. Ligger du på rygg, rulla över så att du ligger på sidan.
2. Ta dig till en stadig möbel. Kryp eller åla fram till en soffa, en stol eller en säng.
3. Ställ dig på knä. Håll i möbeln med båda händerna.
4. Res dig med stöd. Använd möbeln som stöd när du reser dig upp.

Är du osäker på om du behöver undersökas efter fallet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och få hjälp att bedöma vart du ska vända dig.

Vanliga missförstånd

• "Det är för sent att börja träna." Balans- och styrketräning ger effekt även för den som är mycket gammal. Den kortaste promenaden är bättre än ingen alls.
• "Ett fall är bara otur." Oftast finns det orsaker som går att göra något åt, som läkemedel, svaga muskler eller en lös matta.

Hjälpmedel som kan underlätta

Rätt hjälpmedel kan göra det tryggare att röra sig, både hemma och ute. Mycket kan lånas via regionen eller kommunen efter en bedömning av en arbetsterapeut eller fysioterapeut.

• Balansträning. Tio enkla övningar hemma i guiden om balansövningar.
• Broddar. Olika sorter och hur du väljer i guiden om broddar.
• Rullator. Stöd när du går, med sits för vila. Läs guiden om rullatorer.
• Käpp och kryckor. För dig som behöver lite stöd. Läs guiden om käppar och kryckor.
• Trygghetslarm. Så att du snabbt får hjälp om du ramlar. Läs guiden om trygghetslarm.
• Duschstol och stödhandtag. Gör badrummet säkrare. Läs guiden om duschstolar och badrumshjälpmedel.

Hjälper du en förälder?

Många som har ramlat berättar det inte, av rädsla för att bli sedda som skröpliga. Fråga rakt men vänligt, och lägg märke till blåmärken, att din förälder håller sig i möblerna eller har slutat gå ut när det är halt.

Gå igenom hemmet tillsammans med checklistan ovan, och be om en läkemedelsgenomgång om föräldern har många mediciner. Ät gärna tillsammans ibland, eftersom aptiten ofta minskar när man äter ensam.

Bor din förälder ensam kan ett trygghetslarm ge lugn för er båda. Ser föräldern sämre kan också synen spela in, läs mer om när synen blir sämre.