Svullna ben

Strumpan har lämnat en tydlig rand runt vristen när du tar av den på kvällen, eller skorna känns trånga fast de brukar sitta bra. Svullnaden beror på att vätska har samlats i vävnaden i benen och fötterna. Förklaringen kan vara harmlös, men några av orsakerna behöver undersökas.

Guiden ger ingen diagnos. Vet du inte varför dina ben svullnar, kontakta vårdcentralen.

Vanliga orsaker till svullna ben

Ofta handlar det om att blod eller lymfvätska inte tar sig tillbaka upp från benen lika lätt som förr. En första ledtråd är om svullnaden sitter i båda benen eller bara i det ena.

Åderbråck

Åderbråck är vener som syns tydligt under huden, ofta blå, slingriga och knöliga. Venerna för inte tillbaka blodet lika bra, och det blir stående i benen. Det kan ge svullnad, tyngdkänsla, klåda och värk som blir värre när du står eller sitter still länge. Med tiden kan huden bli brunfläckig och få eksem, och ett sår nära fotknölarna kan bli svårt att läka.

Hjärtsvikt

Vid hjärtsvikt räcker hjärtats pumpkraft inte till, och vätska samlas i kroppen. Svullna anklar och ben är ett av de vanligaste tecknen. Andra är att du blir ovanligt trött, lätt blir andfådd, sover sämre när du ligger ner och behöver kissa ofta på natten.

Njursjukdom

När njurarna inte orkar göra sig av med vätska som förut kan ben och fötter svullna. Går du upp flera kilo på bara några dagar kan det vara ett tecken på att kroppen håller kvar vätska.

Blodpropp i benet

En blodpropp i benets djupa vener ger nästan alltid svullnad i ett ben, sällan i båda. Vaden eller benet blir svullet och varmt, huden kan bli rosa eller röd, och det gör ont när du går eller trycker på vaden. Ensidig svullnad kan också ha andra orsaker, som rosfeber eller en cysta i knävecket, men det kan bara vården avgöra. Misstanke om blodpropp ska alltid bedömas samma dag.

Lymfödem

Lymfödem uppstår när lymfsystemet inte klarar att föra bort vätskan. I Sverige är den vanligaste orsaken att lymfkörtlar har opererats bort eller strålats vid cancerbehandling. Det kan också komma efter upprepad rosfeber, svåra skador eller vid kraftig övervikt. Svullnaden går inte över när du vilar, och benet känns spänt och tungt.

Läkemedel

Vissa läkemedel kan ge svullna ben. Ett vanligt exempel är blodtrycksmedicinen amlodipin, där svullnad av vätska och svullna anklar finns med bland de vanligaste biverkningarna i bipacksedeln. Sluta aldrig med ett läkemedel på egen hand. Kontakta läkaren om svullnaden besvärar dig eller sitter i mer än en vecka.

När ska du söka vård?

Oftast räcker det att boka en tid på vårdcentralen. Men vissa tecken betyder att du ska söka vård direkt.

När räcker det med vårdcentralen?

Boka en tid om du har besvär av åderbråck, och särskilt om benet svullnar, om du får sår på benet, inflammation i huden eller eksem. Kontakta också vårdcentralen om du tror att du har lymfödem eller får torr hud, klåda eller sår i det svullna området.

Har du redan lymfödem och det plötsligt förändras, så att det gör ont, blir större, varmare eller ändrar färg, ska du söka vård snabbare än så. Ring 1177 om du inte vet vart du ska vända dig.

• Ena benet har plötsligt svullnat och är varmt, rött eller ömt.
• Du har svullna ben och blir andfådd, särskilt när du ligger ner.
• Du har gått upp flera kilo på några dagar.
• Svullnaden kommer tillbaka eller blir värre.
• Huden på benet kliar, har eksem eller sår som inte läker.

Känner du igen något av detta, kontakta vården enligt rutan ovan.

Frågor att ställa i vården

Ta med din läkemedelslista och gärna dina anteckningar. Några frågor som kan vara bra att ha med sig:

• Vad tror ni att svullnaden beror på, och behöver den utredas mer?
• Kan något av läkemedlen du tar bidra?
• Vilka tecken betyder att du ska höra av dig direkt?
• Passar stödstrumpor, och vilken styrka i så fall? Kan de förskrivas?
• Behöver du väga dig regelbundet, och hur stor viktökning är för mycket?

Vad kan du göra själv?

Vad som hjälper beror på orsaken, så det är bra att först veta varför benen svullnar. Vid åderbråck och lymfödem är det här de vanliga råden:

• Rör på dig. När vadmusklerna arbetar pumpas blodet uppåt. Promenader räcker långt.
• Bryt stillasittandet. Res dig och gå en stund om du har suttit eller stått länge.
• Ha benen högt när du vilar, till exempel på en pall.
• Undvik kläder som stramar runt benen och midjan.
• Använd stödstrumpor om vården rekommenderar det. Vid lymfödem ska kompressionsplagget användas varje dag.
• Sköt om huden vid lymfödem. Smörj den, och ta småsår, skrapor och insektsbett på allvar, eftersom de lätt blir infekterade.

Har du hjärtsvikt är det bra att väga dig varje dag, eftersom en snabb viktökning kan betyda att kroppen samlar vätska. Din läkare eller sjuksköterska berättar hur du ska göra och när du ska höra av dig.

Stödstrumpor och kompressionsstrumpor

En stödstrumpa trycker jämnt mot benet och motverkar svullnad. Kompressionsstrumpor finns i olika klasser. Den lättaste klassen kan du köpa själv, medan de kraftigare förskrivs av vården. Vilken styrka som passar beror på orsaken, så fråga vårdcentralen innan du köper kraftiga strumpor.

Har du sår på benet eller misstänkt dålig blodcirkulation ska vården först undersöka blodflödet i benet, eftersom kompression då kan vara olämplig. Regionerna bestämmer själva vad som förskrivs och vad det kostar, så fråga på vårdcentralen vad som gäller där du bor.

Vanliga missförstånd

• "Svullna ben är bara ett tecken på ålder." Det är vanligt, men orsaken kan vara hjärtat, njurarna eller ett läkemedel. Det är därför den bör utredas.
• "Medicinen som ger svullnad kan man sluta med själv." Prata med läkaren först. Det kan finnas ett annat läkemedel eller en annan dos.
• "Stödstrumpor passar alla." Vid sår på benet eller dålig cirkulation behöver vården först kontrollera blodflödet.

Hjälpmedel som kan underlätta

Några enkla hjälpmedel kan göra vardagen lättare när benen svullnar:

• Stödstrumpor och kompressionsstrumpor. Läs om skillnaden, hur du mäter och om du kan få dem via vården i guiden om stödstrumpor.
• Strumppådragare. Stödstrumpor sitter tight och kan vara svåra att få på, särskilt om du har svårt att böja dig. En strumppådragare hjälper till. Den finns i guiden om griptänger och greppverktyg.
• Fotpall. En pall framför fåtöljen gör det lättare att ha benen högt när du sitter.

Mycket kan lånas eller förskrivas via regionen eller kommunen. Det börjar med att du kontaktar vårdcentralen eller kommunens hälso- och sjukvård, som bedömer ditt behov. Avgifterna skiljer sig mellan regioner och kommuner.

Hjälper du en förälder?

Svullna ben är lätta att vifta bort, både för den som har dem och för den som ser dem. Titta efter om det är ena benet eller båda, om din förälder har börjat med ny medicin och om hen samtidigt verkar tröttare eller mer andfådd än vanligt. Det är värdefullt att kunna berätta för vården.

Du kan hjälpa till på enkla sätt: med en pall framför favoritstolen, med stödstrumporna på morgonen eller med en promenad tillsammans. Behöver föräldern hjälp med strumporna varje dag kan hemtjänsten eller en arbetsterapeut hjälpa till med hjälpmedel och rutiner.

Erbjud dig att följa med till vårdcentralen och skriv ner frågorna i förväg. Tips på hur man håller sig rörlig finns i guiden om balansövningar för äldre.